top of page

ARBETSMETODER

KBT

står för kognitiv beteendeterapi och är en paraplybeteckning på en teori och metodik som bygger på kognitiv teori och inlärningsteori. KBT är både erfarenhetsbeprövad, vetenskapligt granskad och evidensbaserad. I KBT arbetar vi för att öka medvetenheten om hur vi tänker om oss själva och varför, hur det hänger ihop med våra känslor och våra beteenden och hur vi kan tillgodogöra oss verktyg som skapar önskad förändring. KBT är en pedagogisk och lösningsorienterad terapimetod som kännetecknas av strukturerade samtal, tydliga mål, aktivt samarbete mellan terapeut och klient samt hemuppgifter mellan samtalen som tas fram tillsammans. I tredje generationens KBT ligger stort fokus på acceptans, medveten närvaro och självmedkänsla.

AFT

Affektfokuserad psykodynamisk terapi är en modern psykodynamisk terapiform som bland annat bygger på affekt- och anknytningsteori, med kognitiva inslag. Det innebär bland annat fokus på känslomässiga konflikter som påverkar våra livsmönster och som kan skapa svårigheter, både i relation till oss själva och till andra. Syftet med terapin är att klienten bättre ska kunna tillgodose sina behov genom att vara i kontakt med och guidas av sina känslor, snarare än att undvika dem. Detta genom att komma i kontakt med och uppleva känslorna såsom de uttrycker sig i kroppen. Stor vikt läggs vid att undersöka vad en känsla berättar för klienten, vilka erfarenheter den är kopplad till och vad klienten idag behöver göra för att nå en förändring. Det är inte ovanligt att känna sig sårbar och osäker när man utforskar kanske oönskade känslodelar av sig själv. Känslor som man helst vill undvika. Forskning visar dock att det är just undvikandet av svåra och sårbara känslomässiga upplevelser som upprätthåller en människas problem och symptom. Klienten får därför också hjälp med att medvetandegöra sina automatiska undvikanden och hur de tar sig utryck. Syftet är att lära om. Det är mycket viktigt att exponering av känslor sker succesivt i en trygg och varm terapeutisk relation. Det i sig är en viktig nyckelfaktor i behandlingen som bidrar till positiv förändring.

​SCHEMATERAPI

är en form av KBT men har inslag av bl a anknytningsteori, gestaltterapi och psykodynamisk teori. I schematerapin har man större fokus på barndomserfarenheter än vad man har i traditionell KBT. Under 70 och 80-talen upptäckte amerikanerna Aron Beck och Jeffrey Young att traditionell KBT inte riktigt fungerade för personer med djupare personlighets- och relationsproblematik. Mot bakgrund av detta utvecklade Jeffrey Young schematerapin som är en evidensbaserad, innovativ och integrativ terapiform. Terapiformen är särskilt lämpad för dig som brukar fastan i destruktiva förhållanden, är mycket svartsjuk eller rädd för att bli avvisad eller övergiven, har omättligt bekräftelsebehov eller kämpar med självanklagelser, bristande självkontroll, en känsla av värdelöshet, tomhet eller likgiltighet. Kanske har du länge försökt ta dig ur gamla mönster, men faller hela tiden tillbaka. Vad innebär det att gå i schematerapi? I schematerapin kartlägger man de livsmönster (scheman) som skapats i vår barndom i samband med att grundläggande emotionella kärnbehov inte blivit tillräckligt tillgodosedda. Vidare tydliggör man de strategier (modes) som vi som barn tvingades utveckla för att hantera dessa behovsbrister. Strategier som kan vara problematiska för oss själva, i relation till andra och i livet i stort.  För att läka minnen och för att skapa förändring av scheman och modes jobbar man i schematerapin med;   Kognitiva tekniker; För att förstå hur problemen uppstått, hitta alternativa sätt att agera, skapa en inre monolog mellan den sunda vuxna och dysfunktionella modes.  Upplevelsebaserade tekniker; T ex visualiseringar som väcker känslor associerade till emotionella kärnbehov för att läka dessa känslor samt att möta behov som saknats under barndomen.  Beteendetekniker; Har som mål att ersätta dysfunktionella schemadrivna beteenden med sundare beteenden. Schematerapi delas in i tre faser: Den inledande kartläggnings- och konceptualiseringsfasen handlar om att bilda sig en god uppfattning om klientens aktuella problem och svårigheter i vardagen. Att utforska vilka scheman som uppstått som ett resultat av att grundläggande känslomässiga behov inte tillgodosetts på ett ändamålsenligt sätt under uppväxten och hur det tar sig uttryck i klientens liv. Man utforskat också klientens olika livsarenor för att se vilka yttre faktorer i vardagen som bidrar till att hålla honom/henne fast i lidanden och problem, men även vilka livsarenor som är potentiellt sunda och bra för klienten. Den andra delen är förändringsfasen. I denna fas arbetar man aktivt med att bryta och förändra destruktiva relationsmönster, tillgodose grundläggande känslomässiga behov och läka scheman inom ramen för terapirelationen samt hjälpa klienten förändra och/eller ta sig ur olika osunda livsarenor.  Den tredje och avslutande delen av terapin är konsolideringsfasen, som är inriktad på att hjälpa klienten att formulera och successivt börja levandegöra en personlig livsvision. Med detta menas att klienten får hjälp att i mer konkreta termer börja upprätta ett meningsfullt och hållbart liv. Den första delen av konsolideringsfasen överlappar förändringsfasen. I den senare delen går terapin mot ett gradvis avslut. Konkret kan arbetet i denna fas handla om att kartlägga och planera inför framtida risksituationer, formulera en sund personlig livsvision, stärka sunt vuxenmode, stärka nya sociala relationer, praktisera en personlig livsvision samt successivt avsluta.

MINDFULNESS

Mindfulness och Självmedkänsla För den som vill och den det passar, inkluderar jag mindfulnessövningar i terapin. Mindfulness (medveten närvaro) hjälper dig att stilla dig så att du kan lägga märke till vad som (oreflekterat) händer i dig, så att du på sikt lättare kan göra val som ligger i linje med det du värdesätter. Med den medvetna närvaron som utgångspunkt kan vi också träna på att rikta medkänsla gentemot oss själva när vi har det svårt – självmedkänsla. Den kombinationen av medveten närvaro (mindfulness) och medkänsla med oss själva (self compasson) är kärnan i Mindful Self Compassion (MSC). Klienter som går hos mig får gratis tillgång till inspelade ljudfiler med övningar i syfte att stärka sin självmedkänsla.

LIFESPAN INTEGRATION

Lifespan Integration (LI) är en mycket skonsam terapimetod som hjälper människor som varit med om traumatiska upplevelser eller svåra perioder i livet att läka. Lifespan Integration (LI) har visat sig ge bra och snabba resultat vid bland annat ångest, anknytningsproblematik, sexuella övergrepp och posttraumatisk stress (PTSD). Metoden når in till en djupare nivå än vad som vanligtvis är möjligt med enbart samtal. Lifespan integration fungerar även för människor som har svårt att komma ihåg sitt förflutna. Under terapin kan den klient som från början har minnesluckor, få ihop bitarna av sitt liv till en sammanhängande helhet. Det leder till att överväldigande känslor från tidigare händelser kopplas ihop med klientens historia (dåtid) snarare än att de ska komma till uttryck i klientens liv här och nu. LI hjälper också klienten att omstrukturera sina tankar kring traumatiska händelser och se dem i ett nytt ljus. Lifespan integration bygger på den senaste forskningen om neural plasticitet och hjärnans förmåga att integrera och läka.

PSYKOSYNTES

Psykosyntes är en psykologi för mänskligt växande. Det är också en lära om kärlek och acceptans till oss själva. En lära om hur vi genom att omfatta hela oss själva manar fram allt vi kan bli, vår potential. Psykosyntesen utgår från det friska hos varje individ och ser kropp, själ, tankar och känslor som intimt sammanlänkade. Styrkan i psykosyntesen ligger framför allt i att hitta lösningar genom samtal. Men psykosyntesen införlivar även andra metoder, bl. a meditation, gestaltövningar samt målning/skrivande. Psykosyntesens samtalsterapi kan indelas i fyra faser: Identifikation – Terapeuten hjälper klienten att identifiera problem, medvetandegöra mönster och hitta känslan med hjälp av frågor. Accepterande – Klienten förstår och kan sedan acceptera verkligheten som den ser ut just nu. Detta betyder inte att klienten resignerar utan tvärtom finner möjligheter och lösningar. Integrering – Insikter börjar dyka upp om bl. a otillfredsställda behov. Personliga drag bearbetas. Inom psykosyntesen kallas detta för ”delpersonlighetsarbete”. Transformering – Klienten går vidare med sina insikter, börjar förändra mönster och förhållningssätt till behov och orsaker. Vi har möjlighet att ta ansvar för vårt liv och hittar därigenom vår vilja. Genom våra svårigheter utvecklas vi som människor Oro, depression och ångest är oftast nedtryckta känslor och otillfredsställda behov. Vi mår dåligt när vi trycker ner vår smärta men också när vi trycker ner vår begåvning. Psykosyntesen uppmuntrar människan att se personliga svårigheter och tillkortakommanden som en potential till utveckling och inte som en begränsning. I varje problem vi upplever, i varje svårighet vi går igenom och i det vi upplever som en brist hos oss själva – där vilar ett frö till personlig utveckling och mognad.

bottom of page